Februari ska bli min månad för återblick och planering, så någon färdig årssammanfattning finns inte än, men en liten reflektion är på sin plats!
Först en klassiker: hur känns det?
Jodå, tackar som frågar! Det känns som jag startade igår, samtidigt som ett annat slags arbetsliv känns fjärran. För det mesta är det väldigt roligt, ibland besvärligt, men de bra dagarna överväger – med råge.
Jaha, vad är det som är besvärligt?
Vissa bokföringsfrågor till exempel, det kan få mig att tänka att min hjärna, lika Nalle Puhs, mest består av grått ludd. Och bygglovstolkningar kan ge mig fler gråa hår än jag redan har. Särskilt eftersom alla regelsystem förändras (och nu är visst ytterligare en uppdatering på gång) vilket gör att både jag och bygglovshandläggarna trevar lite bland paragraferna. Det gäller att försöka hålla god ton och humöret uppe!
Det roliga då- vad kan det vara?
Att träffa en ny kund som med glittrande ögon berättar om sina drömmar och sedan få gå hem och översätta samtalet till en byggnad som är sinnlig, praktisk, byggbar och vacker – och som både möter och kanske till och med utmanar drömmarna!
Hur har första året sett ut i stora drag?
En vår av uppstart, återbruksutbildning, underkonsultsarbeten och några jobb för gamla kontakter. En sommar med inflytt på Köpmansgatan 22 och en rad skisser för nya kunder. En höst där nya skisser varvats med bygglovshandlingar. En vinter där uppdragen börjat närma sig förverkligande med förfrågningsunderlag och byggkontakter. Nu rullar det på och jag jobbar i projektens alla skeden, från första skissen till rådgivning på plats.
Och vad väntar år två?
Jag hoppas på mer av det jag redan har- och kanske en liten breddning av paletten…
